
En specifik migrationsgräns (SML) är ett reglerat tröskelvärde som definierar den maximalt tillåtna mängden av ett ämne som får migrera från material som kommer i kontakt med livsmedel (såsom plast, beläggningar eller förpackningar) till livsmedel eller livsmedelssimulatorer. Detta värde uttrycks vanligtvis som mg/kg (milligram ämne per kilogram livsmedel).

Syftet med denna gräns är att skydda konsumenternas hälsa genom att begränsa exponeringen för potentiellt skadliga ämnen. Specifika migrationsgränser fastställs av organisationer som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) enligt förordning (EU) nr 10/2011.
Specifika migrationsgränser gäller för tillsatser, monomerer eller andra ämnen som avsiktligt används vid tillverkning av material som kommer i kontakt med livsmedel. Migrationstestning utförs under specificerade förhållanden för att simulera verkliga scenarier med livsmedelskontakt (temperatur, tid, livsmedelstyp). Om till exempel en plastbehållare för livsmedel har en specifik migrationsgräns på 2 mg/kg, får endast 2 mg av det ämnet migrera till 1 kg livsmedel.
Kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 om plastmaterial och plastartiklar avsedda att komma i kontakt med livsmedel fastställer särskilda krav för tillverkning och saluföring av följande plastmaterial och plastartiklar:
Denna förordning gäller material och ämnen som släpps ut på EU-marknaden och som faller inom följande kategorier:
Enligt denna förordning får plastmaterial och plastartiklar inte överföra sina beståndsdelar till livsmedel i mängder som överstiger de specifika migrationsgränser (SML) som anges i bilagan till förordningen. Dessa specifika migrationsgränser (SML) uttrycks som mg ämne per kg livsmedel (mg/kg). För ämnen för vilka ingen specifik migrationsgräns eller andra begränsningar anges i bilagan gäller en generell specifik migrationsgräns på 60 mg/kg.
Vid tillämpning av den totala migrationsgränsen får plastmaterial och plastartiklar inte överföra sina beståndsdelar till livsmedelssimulatorer i mängder som överstiger 10 milligram totala frisättningar per dm² livsmedelskontaktyta (mg/dm²). Plastmaterial och plastartiklar avsedda att komma i kontakt med livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn får inte överföra sina beståndsdelar till livsmedelssimulatorer i mängder som överstiger 60 milligram totala frisättningar per kg livsmedelssimulatorer.
Analys av specifik migrationsgräns (SML) avser testprocedurer som används för att avgöra om ett material som kommer i kontakt med livsmedel, såsom plastförpackningar, behållare eller beläggningar, avger något reglerat ämne till livsmedel eller livsmedelssimulatorer utöver den tillåtna gränsen. Dessa procedurer är avsedda att säkerställa att säkerhetsföreskrifter följs och skydda konsumenter från skadlig kemisk exponering.
Det första steget i analys av specifika migrationsgränser är valet av livsmedelssimulatorer. Simulanter är standardiserade ämnen som imiterar livsmedelstyper:
I det andra steget framställs prover av material som kommer i kontakt med livsmedel i en kontaktklar form. Materialet konditioneras sedan enligt de angivna förbehandlingskraven.
I det tredje steget fastställs migrationstestförhållanden. Vid denna tidpunkt simuleras den värsta tänkbara användningen (t.ex. temperatur, tid). Proverna sänks sedan ner i eller exponeras för simuleringsmedlet.
Det fjärde steget är extraktion och analys. Efter exponering analyseras simulatorn för migrerande material. De huvudsakliga teknikerna som används inkluderar:
Det femte steget är kvantifiering och jämförelse. Koncentrationen av ämnet i simulatorn mäts (mg/kg). Den jämförs sedan med de specifika migrationsgränsvärdena (SML) som definieras i lagstadgade föreskrifter eller standarder.
Det sista steget är överensstämmelsebedömningen. Om migrationsvärdet understiger SML-gränsen anses det vara överensstämmande. Om migrationsvärdet överstiger SML-gränsen anses det vara icke-överensstämmande. Detta kräver omformulering eller användningsbegränsningar.
En annan specifik metod för analys av migrationsgränser är analys av bisfenol A (BPA) i exempelvis nappflaskor av polykarbonat. Syftet med denna metod är att avgöra om migrationen av bisfenol A (BPA) från en nappflaska av polykarbonat håller sig inom den tillåtna gränsen på 0,05 mg/kg.
En nappflaska av polykarbonat som misstänks innehålla rester av BPA väljs ut för analys. Simulant B (3 % ättiksyra) används för att simulera sura vätskor såsom fruktjuice. Under testet exponeras provet för 40 °C i 10 dagar, vilket simulerar långtidslagring eller upprepad användning. Flaskan fylls med simulator, försluts med lock och förvaras under de angivna förhållandena. Vid slutet av testperioden avlägsnas simulatorn och analyseras med högpresterande vätskekromatografi (HPLC) med UV-detektion. SML-gränsen för BPA är 0,05 mg/kg. Om det fastställda värdet är under detta värde anses den vara kompatibel.
Kort sagt krävs analyser av specifika migrationsgränser för att säkerställa säkerheten hos material som kommer i kontakt med livsmedel och för att skydda folkhälsan genom att förhindra att skadliga ämnen kontaminerar livsmedel.
Vår organisation, som i åratal har stöttat företag inom alla sektorer genom ett brett utbud av test-, mät-, analys- och utvärderingsaktiviteter, har ett starkt team av medarbetare som noggrant följer den globala utvecklingen inom vetenskap och teknik och ständigt förbättrar sig. I detta sammanhang erbjuder vi även analystjänster för specifika migrationsgränser (SML) för företag.
